Det är svårt att veta vart jag ska börja, så jag börjar med poängen. Jag har endometrios. Jag fick diagnosen för bara några månader sen och mina känslor och tankar är fortfarande inte under kontroll. Jag är van att ha kontroll så det här är något helt nytt för mig.
Endometrios. Jag hade aldrig hört talas om det innan jag fick diagnosen. Sen den dagen har jag insett att det i sig är sjukt. Hur kan jag inte ha hört talas om en sjukdom som drabbar 1 av 10 fertila kvinnor? En sjukdom som slår hårt mot så många kvinnor i min ålder. Jag har också, sen jag fick diagnosen, insett att det är många som jobbar hårt för att sprida budskapet om den här sjukdomen och jag är så tacksam för att så många engagerar sig i detta. Jag blir också arg. Arg över så mycket, arg på ett sätt som jag inte varit förut.
Exakt vad det betyder att ha endometrios är svårt att förklara. Jag tror alla vi som har endometrios har olika upplevelse av det och också olika symptom. Exakt vad det innebär för mig kommer jag komma tillbaka till i ett senare inlägg men det har helt klart förändrat mitt liv till det negativa.
Varför jag nu bestämt mig för att skapa en blogg är nog främst för att jag och min sambo förhoppningsvis inom kort ska påbörja en ivf-behandling för att försöka bli gravida. Jag inser att det kommer bli en jobbig resa men jag hoppas att det blir en saga med ett lyckligt slut. Jag vet att det är en saga som berättats många gånger förr, men det är en saga jag känner att jag vill berätta från mitt perspektiv. Det här bli min saga, min och min sambos.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar