Gårdagens möte med terapeuten var inte alls lika jobbigt som det förra. Puh. Hade verkligen ett rejält stresspåslag när jag stod utanför och väntade på att dörren skulle öppnad och det skulle vara dags att öppna tårkanalerna på max. Men det var skillnad den här gången för den här gången hade jag min sambo med mig och det var så skönt att känna hans stöd. Tror också det var bra att han var med för att själv få lite hjälp med tankar och funderingar. Grät nästan inget alls den här gången :) Det betyder verkligen väldigt mycket att jag har hans stöd och kärlek i allt det här. Det är bra att jag nu också får hjälp med att våga uttrycka mina rädslor, inte bara inför terapeuten utan också så att jag öppnar upp mig mer för min sambo. Det behövs för jag kan nog inte gå och hålla allt inom mig och låtsas som ingenting.
Igår fick jag också en kallelse till ett nytt läkarbesök, dvs till min endometriosläkare. Jag är dock lite tveksam till vad som ska hända på det besöket så jag måste ringa kliniken och få lite förtydliganden. Kan ju kanske verka lite konstigt att jag inte har koll men anledningen är att min läkare var lite otydlig sist och jag är osäker på om vi inför det besöket måste ha gjort vår fertilitetsutredning eller om det är då den ska börja. Om inte annat så behöver jag diskutera de tilltagande smärtorna och de små blödningarna som återkommit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar